Nasjonalmuseet
Nästan tio år efter att Stortinget godkände planerna för Nasjonalmuseet i Oslo står det redo för öppning. Nordens största konstmuseum blir ett imponerande landmärke och ett centrum för konst, arkitektur och design i Norge.
Mitt i stadsrummet, bland några av Oslos mest framstående byggnadsverk, tar det nya Nasjonalmuseet plats. Nobels fredscenter, Akershus fästning och Oslo rådhus får alla stifta bekantskap med en stram byggnad i fem våningar vid Oslofjorden.
Nasjonalgalleriet, Museet för samtidskunst, Kunst- industrimuseet och Nasjonalmuseet – Arkitektur har samlokaliserats, och i det nya museet kommer verk från hela samlingen att visas under ett och samma tak. Här förväntas 750 000 årliga besökare och i de runt 90 utställningsrummen kan över 5 000 verk presenteras samtidigt. Däribland Edvard Munchs världsberömda målning Skriet och ett av Vincent van Goghs sista självporträtt.
Det nya museet är en kulturbyggnad av sällan skådad magnitud. Med en total area som sträcker sig över 54 000 kvadratmeter blir konstmuseet Nordens största i sitt slag. Fasaden i skiffer och en 130 meter lång lysande utställningshall på taket gör byggnaden svår att missa för stadsbor och turister i hamnområdet.
Utformning av kulturhistoria
Det är inte bara i de offentliga delarna som design och formgivning finns att beskåda, varje del av byggnaden håller en hög arkitektonisk nivå. De tyska arkitektkontoren Kleihues och Schuwerk har tillsammans med Dyrvik Arkitekter ritat huset. Interiören i byggnadens administrativa delar – med kontor, verkstäder, konserveringsrum och kreativa utrymmen för bokade aktiviteter – har utformats av de norska inredningsarkitekterna Cadi och Kaels.
– Vi som har varit delaktiga i det här projektet har fått vara med och ta fram designhistoria. Museet huserar det norska kulturarvet med verk som både ställs ut och restaureras. Alla rum och utrymmen i huset är utformade för att konsten ska bli tillgänglig och möta människor på ett modernt sätt, berättar Morten Kaels, ansvarig inredningsarkitekt från Kaels Studio.
Visionen för ett museum av internationell klass har möjliggjorts via ett nära samarbete mellan Nasjonal- museet, Cadi och Kaels. Den norska förvaltningsmyndigheten Statsbygg är beställare och Input interiör är huvudleverantör av möbler och inredning till projektet.
– Det här är en kulturbyggnad som blir en bestående del av stadsmiljön i flera hundra år och vi är ödmjuka över att få vara del av det. Att skapa skräddarsydda arbetsmiljöer har varit vår högsta prioritering och därför har vi bland annat tagit med projektgruppen och inredningsarkitekterna på fabriksbesök för uppföljning av detaljer i produktionen. Det har bidragit till att vi har hittat speciellt anpassade lösningar för Nasjonalmuseet, berättar Knut Herman Otterbech, projektledare från Input interiör.
Jon Geir Placht, projektchef för bygg- och användarutrustning på Nasjonalmuseet, är mycket nöjd med resultatet.
– Som ett museum har vi haft några väldigt specifika behov och under processen har funktion ständigt legat i fokus. Inredningsarkitekterna har, tillsammans med Input interiör, hjälpt oss att ta fram lösningar som stödjer vårt sätt att arbeta.
Medvetna och hållbara val
Norsk design och unika materialval har varit återkommande teman i utformningen av byggnaden. Fasaden är klädd i skiffer från Klevanbrottet söder om Oppdal och stora delar av inredningen kommer från nationella producenter.
– Det här är Norges främsta arena för konst, arkitektur och design. Därför har vi fokuserat på att arbeta med inhemska tillverkare och formgivare, vilket också är en miljömässig styrka, berättar Cadis ansvariga inredningsarkitekt Kaja Kosonen Geiran.
Statsbygg har aktivt arbetat med att reducera påverkan på klimatet. Lokal uppvärmning och kylning från fjorden, koldioxidsnål betong – och ett nytt system för urval av inredning har visat sig vara miljömässigt framgångsrikt.
– Inredningsarkitekterna skapade tillsammans med projektets miljörådgivare ett system för att utvärdera klimatavtryck och kvalitet genom spårning ner på detaljnivå. Vi blev ombedda att kartlägga leverantörskedjor och då kunde vi följa varje del av en produkt, ända ner till skruv och mutter, för att se hur och var de sattes ihop. Statsbygg har haft höga miljöambitioner i alla delar av projektet, även inredningen, och systemet blev centralt för att köpa in ekologiskt hållbara produkter, berättar Knut Herman Otterbech.
Interiör som förenar
Både kontor och mer praktiskt inriktade arbetsplatser som snickerier, verkstäder och konserveringsrum är speciellt framtagna för huset. Att skapa en röd tråd och förena varje del av verksamheten har varit en av de stora utmaningarna för att utforma en inkluderande arbetsplats.
– Designbyrån Metric Design utvecklade en grafisk profil med en färgpalett bestående av fem kulörer.
Vi har överfört kulörerna i paletten och använt dem till nya möbler och inredning för att skapa ett enhetligt uttryck i huset. Bland annat har vi med färgerna designat en unik vagnserie som museet använder för olika funktioner. När vagnarna flyttas mellan utställnings- och konserveringsrum fyller de samtidigt ett syfte som portabla designmarkörer i museet, berättar Kaja Kosonen Geiran.
Ek- och kalkstensgolv, väggar i marmor och handtag av brons har använts genomgående för att museets interiör ska åldras väl. I syfte att binda samman byggnadens material med fristående inredning tog Cadi och Kaels fram en övergripande designguide.
I förlängningen fungerar den som ett styrdokument för inredningsarkitekterna och Input interiör som kommer att fortsätta utveckla inomhusmiljön i Nasjonalmuseet efter öppningen.
– Designguiden blir ett verktyg för att se till att all inredning som tillförs stämmer överens med byggnadens befintliga arkitektur. Det finns varierande materialuttryck i husets olika delar och designguiden säkerställer att den estetiska helheten lever kvar i framtiden, fortsätter Kaja Kosonen Geiran.
I det nya museet möts konst, arkitektur och design under ett och samma tak. Den nya inredningen är utformad för att underlätta arbetet med verk både inom och i skärningspunkten mellan de olika konstformerna.
– Mantrat är att hela huset är en arbetsplats oavsett vilken del av verksamheten som medarbetaren tillhör. Alla delar av interiören har kopplats ihop, även om de är helt olika och det har vi gjort för att skapa en gemensam Nasjonalmuseiidentitet och underlätta för verksamheten, berättar Morten Kaels.
Minnesvärda mötesplatser
De flesta företag och offentliga verksamheter har mötesplatser för sina anställda. Få har mötesplatser likt Nasjonalmuseet. Här har samlingen av designhistoriska möbler fått spela huvudrollen i de nya kontorslandskapen.
– För att skapa mötesrum kunde vi mycket väl ha valt ordinära stolar och bord, som till vilka mötesrum som helst. Men i stället valde vi att, tillsammans med Nasjonalmuseets kuratorer, välja ut möbler som representerade speciella perioder i norsk designhistoria och sätta ihop dem till mötesplatser, säger Morten Kaels.
Varje mötesplats har ett eget uttryck med stark visuell identitet och tar utgångspunkt i allt från den optimistiska efterkrigstiden till nutidens miljöproblematik.
– Tanken med ytorna var både att komplettera en öppen arbetsmiljö med avskilda utrymmen men även att framhäva Nasjonalmuseet som ett designmuseum. Mötesplatserna är väldigt speciella i sin utformning och till varje utrymme ingår texter som berättar historien bakom platsen, fortsätter Morten Kaels.
Nya möten med konsten
Ljushallen på taket av Nasjonalmuseet är ett specialutformat utställningsrum som blir det första av sitt slag. Ett tunt marmorskikt mellan två lager glas utgör ytterväggarna som valts speciellt med tanke på att ge fasaden en särprägel. 9 000 energieffektiva LED-lampor skapar ett mjukt ljus genom väggarna såväl interiört som exteriört.
För det nya Nasjonalmuseet har det även satsats resurser på att inspirera och engagera fler barn och ungdomar att intressera sig för konst och kultur. Inte bara genom speciellt anpassade utställningsrum och världsberömda verk, utan också genom praktiskt arbete med olika konstformer.
– Nasjonalmuseets vision är att skapa nya konstentusiaster och del av vårt uppdrag har varit, i samarbete med museets ansvariga, att inreda verkstäder och ateljéer som låter allmänheten engagera sig i verksamheten. Klasser med skolelever kommer få vara med och skapa konst och det öppnar för en helt annan upplevelse för besökarna. Att inte bara titta på konsten, utan att få vara en del av den, berättar Kaja Kosonen Geiran.
